Fuskkork?

Fusk eller inte?

Fusk eller inte?

Drack en Barbera Asti häromkvällen. Den var ganska OK, men jag blev minst sagt förvånad när jag tittade på korken. Det var 2-3 mm naturkork överst och underst och däremellan pressad korkmassa. Aldrig sett detta förut, men när jag googlade så hittade jag att det kallas ”teknisk kork”. Undrar om detta är vanligt…

bouchage_agx240_1

På mässan Intervitis i Stuttgart som vi besökte i våras, Colombin. Michele Verginella är exportchef och verkade kunna allt om vinkorkar och andra sätt att försluta vinbuteljer. 

 

Han skickade sedan till oss prover och en mycket avancerad bok på 255 sidor: ”Practical Aspects of Wine Corkage”.Något för vinnördar! 

För den intresserade av kvalitetsskillnaden mellan naturkork och skruvkork, finns mycket på nätet. Här är t ex ett arbete av elever vid Institutionen för restaurang- och måltidskunskap vid Örebro Universitet. 

    

Annonser

Om C-M Hedin

Nyfiken, empatisk och resultatinriktad kommunikatör med åsikter om mycket!
Det här inlägget postades i Viner övrigt. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Fuskkork?

  1. Per-BKWine skriver:

    Jo, det är ganska vanligt på ”billigare” (inte nodvandigtvis ”dåliga”) viner. Finns flera olika varianter på teknisk kork.

    Men att du inte sett det tidigare har jag svårt att tro. Ta en titt på en champagnekork. Den är ett annat exempel på en teknisk kork, med en eller två korkplattor i ena änden (vinänden) och resten gjort av korkagglomerat (korksmulor med bindemedel). 😉

    Du kan läsa mer om det i förslutnigskapitlet i boken Ett vin blir till, arbetet i vingården och i vinkällaren (http://www.bkwine.com/sv/vara-bocker/ett-vin-blir-till/om-boken/ )

    Det finns för övrigt mycket myter om fördelar och nackdelar av naturkork respektive skruvkapsyl (och andra forslutningar). Det skriver vi också om i boken. På ett lite mer lekmannavänligt sätt (hoppas jag) än rapporten du refererar till. Det största problemet med den rapporten (som i det stora hela var intressant) är författarens uppfattning att det skulle kunna finnas en ”perfekt” förslutning. Det är en omöjlighet. Vad som är bra beror på vad man vill uppnå.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s